på väg till matsalen finns en vägg med avgångsklasser, där sitter vi nu. när vi gick förbi fick nog alla en klump i halsen, så sjukt, nästa termin finns det inget mer 9E .. världensbästa klass.
skönaste bunten retards. 
känns så sjukt att inte längre kunna ha matkrig, slänga ur sig random kommentarer så lärarna blir förvirrade och undrar och vi verkligen fattar vad dom pratar om. 
inget mer " åh killarna är bara SÅÅÅÅÅÅ barnsliga"..
inget mer " JIMMY FÖRFAAAAAN LÄGG AV!!!"
inget mer " eh.. men det var carl. "

inget inget inget 
känns så sjukt tomt. 
när vi placerade med varann i sexan tänkte vi typ alla.. åh gud nu är det inte långt tills vi går i nian, nu slutar vi snart, snart slipper vi. åh cp klass jag kom i. 
vi har nog alla vid nån punkt tänkt " shit jag vill byta klass ". 
haha, vi räknade ut exakt vart på väggen vi skulle sitta. och nu när vi väl sitter där, känns det inget annat än fel. 
har inget imot att sluta nian, bli klar med grundskolan osv. 
men vill verkligen inte byta klass. vi har en slags trygghet i varann. vi kan göra bort oss hur mycket som helst, clowna oss vara allmänt cp och ändå, skämms vi inte! det är liksom normalt för oss. 
vi hade världensbästa klassresor, ( hahah båt resan var kaos ! ) 
en normal klass skulle säkert fått panik om dom blev strandsatta på en ö som verkligen var helt jävla öde ! 
vi chilla, sjöng, spela kort, utforska ö jäveln, bada mitt i natten i full storm. vi är bara ett helt gäng kompisar. 
kommer sakna alla enormt mycket.

tack för att ni varit världensbästa klass.

PUSS PÅ ER  <3